liahspladder

Jo igår morse så packade jag ju ner mig och barnen tidigt på morgonen och skulle åka till pappa i norge med Mittnabotåget, men det blev ju inte riktigt som vi tänkt oss eftersom de bytt tidtabell... Så vi åkte hem och tittade på film medans vi väntade på att eftermiddagen skulle komma.

Efter kl 16 satte vi oss på ett överfullt tåg för att fara till Trondheim. Tur att vi var ute i god tid för fan vad fullt det blev, redan en halvtimme innan avgång! Till slut var det flera som fick stå. Först när vi satte oss så hade vi 4 säten som är vända mot varandra. Perfekt eftersom jag hade Meja i liggvagnsinsatsen på två säten och jag och Emil hade varsitt säte. Sedan när det blev folk som stod i korridorerna så satte jag Emil i mitt knä och sa till en tjej som bar på en hundvalp att hon kunde sätta sig på hans plats. Tänkte att tåget skulle tömmas lite i krokom och åre och storlien så jag kunde nog ha honom i knät nån timme. Han är ju snart 4 år så han väger ju en del nuförtiden men det kändes ok.  Sedan kom hundtjejens kille och trampade bredvid. Jag kände mig som en skurk som hade tagit upp två säten åt Meja, men tänkte att vi ju var tre personer, och eftersom Emil satt i mitt knä kunde vi helt lagligt ta tre säten... Men känslan av att vara besvärlig tog överhanden när valp-hussen stod där och trampade, så jag vred tillslut liggvagnsinsatsen mot mig så den stod på ett säte samt upplutad mot mina knän där även Emil satt gränsle. Så nu satt jag med två barn samt liggvagnsinsats ihopklämda på två säten mittemot varandra. Men det här går bra tänkte jag, vi kommer ju snart sitta som vanligt igen.

Satte upp datorn på liggdelen och startade filmen Tarzan till Emil. Var lite bökigt när valpen ville snoka i skötväskan och matväskan som stod framför mina fötter under liggdelen, men ägarna skötte honom bra. Det var värre när vi skulle ta fram lite fika, att ens hitta ner till fikat! Men det gick tillslut det oxå...

I krokom klev det på mera folk... I åre klev det av många, men de sätena fylldes snabbt och hundägarna + valp flyttade till min stora förtret inte på sig.... Så jag väntade ivrigt på att nå fram till Storlien så det skulle bli rymligare på tåget. 10 minuter innan vi anlände i Storlien fick vi ett meddelande på högtalarna att ALLA som skulle med tåget till Norge fick kliva av i storlien.... Där fick vi vänta i väntrummet på ett tåg som skulle komma från Norska sidan. Men vi fick vänta i upp till 1,5 timme sa de på högtalarna.... Men suck, som att det kommer gå bra med två barn och vagn och väskor och klockan var även över 19 på kvällen och det var svinkallt ute...

Strax efter kom ett nytt meddelande på högtalarna. Alla som ska till Norge ska få åka buss från Storlien och resten av sträckan. Alltså, inget tåg att vänta på, det kommer 2 bussar och hämtar er inom 10 minuter.
Men vaaaaa... trängas på en buss med liggdelen och två barn och väskor, dessutom väska under bussen och resten av vagnen under bussen...! Ringer till Johan för att bekräfta att jag inte gör fel om jag bråkar mig till att få ha Meja I liggdelen på två säten.. det är ju säkrare för henne samt omöjligt för mig att hålla henne i famnen och samtidigt bära väskor och ställa in vagnen under bussen... Johan säger att jag har helt rätt så det ger mig iaf lite hopp om livet.. ;)

Inga bussar kom inom 10 minuter inte... Iaf 100 personer stod alltså och frös och trängdes vid stationen i Storlien, och alla såg stressade och irriterade ut. Utom en liten kille i Emils ålder. Han stog och sparkade på några hårda snöklumpar med allt han hade och så fort han bara kunde. Det flög små issnöklumpar över hela mig och vagnen och han lyssnade verkligen inte på sin mamma när hon sa till honom att sluta. Emil tittade på honom med stora imponerade ögon. Väldigt irriterade som mamma att stå och titta på när man ser sitt barn imponeras av såna här små dumma tilltag... Iaf den här killen och Emil började snart busa med killen skulle hela tiden visa sig tuff och häftig och Emil hakade på och visade att han hade muskler, haha.. men så småningom började de smått kasta snö på varandra och killen tänkte ju inte efter för fem öre och kastade utan att sikta(i ansikte och överallt) och så hårt han bara kunde, han var smått energisk och manisk.... så Emil sprang så småningom och gömde sig bakom en soptunna eftersom han inte fick killen att sluta när det blev för mycket, så tillslut fick jag lägga mig i iaf och säga till killen att sluta kasta snö. Då gick han och gömde sig istället... Sen, 30 minuter senare kom bussarna och jag fick hjälp av en snäll herre att bära Meja på bussen :) Hon fick ett eget säte och jag hade Emil i knät igen och vi kollade på Tarzan 2 :) Och bussresan gick mkt snabbare än jag hade trott. Meja som låg i insatsen ett säte snett bakom oss sov som en gris tack och lov! Men ca varannan minut fick jag titta till henne för det satt en liten långhårig hund (yorkshireterrier) på sätet bredvid som lät konstant, och den lät EXAKT som Meja när hon vaknar!! Gnydde och stånkade, knorrade och fnyste och hade till och med samma RÖST som Meja. Först tyckte jag att den var väldigt gullig men efter en timme med samma ljud som aldrig tog slut (gjorde mig ju stressad när jag trodde hon vaknade heeeela tiden) så blev det söta lilla kräket väldigt irriterande....

Ca 21.30 kom vi fram i Trondheim. Emil somnade 5 minuter innan vi var framme, och han somnade som en stock! Gick inte att väcka honom trots att jag klappade rätt hårt på kinden... Fick nästan panik när bussen började bli tom och chauffören började prata om att åka vidare... jag visste inte vem jag skulle bära ner först, Meja eller Emil, hur som helst blev jag tvungen att lämna ngn på bussen och ngn utanför bussen medans jag bar färdigt och i allt kaos med alla människor så blev jag rädd att antingen ett barn skulle bli kidnappat ute eller att bussen skulle åka iväg med det barn som blev lämnat... Som tur var dök min pappa upp precis när jag stod där och försökte väcka Emil och alla tankar tänktes... Så det gick ju bra tillslut. Vi kom fram :)

Och eftersom vi blev så sena igår kväll så ville vi inte åka hem med eftermiddagståget idag utan vi bestämde oss för att stanna en HEL dag och åka hem tidigt imorgon bitti. Och denna gång kollar vi upp tiderna 4 gånger extra så vi inte behöver vända på stationen igen... :P