jhcgdufygenkvgbeufgckihcfkgrvksfgvdgv kdjfgdjfggffg

Jag tänker på bloggen ibland... men det är inte så lätt att skriva när orden tagit slut... De virvlar runt runt i huvudet men jag får ingen rätsida på det hela...


Settlement

Det här var ju en avgörande kväll........

'killi chara!!!

Det betyder ät bajs... Det vill jag att min dygnsrytm ska göra... Äta bajs!!
Jag hatar att jag inte kan gå och lägga mig i tid :(

Sjukt

Senaste tiden har en vän länkat till många artiklar ang. våld mot kvinnor, och då kanske våld mot unga kvinnor och vad vi kan göra för att ändra klimatet mellan unga pojkar och flickor. Hur vi kan utplåna bilden av flickor som offer och HELT kräva ansvar av killarna, istället för som idag, då vi ursäktar deras beteende med "åh vad typiskt killar att göra så, vad dumma de är som inte förstår bättre". VADÅ, KLART DE SKA HÅLLAS ANSVARIGA! Behöver jag säga att jag "gillat" dessa länkar... Behöver jag säga att jag jobbar på att försöka uppfostra mina barn annorlunda?

Ikväll har jag funderat än mera på ämnet. I Floda har en ensam 17-årig flicka misshandlats av okända två killar helt oprovocerat. De skrattade när de slog henne sönder och samman i ansiktet... Den här tjejen känner mig och Johan. Vi känner hennes familj väldigt väl. Och jag KAN INTE FÖRSTÅ HUR I HELA HELVETE TVÅ JÄVLA TÖNTAR kan tro sig ha RÄTTEN att ge sig på en liten tjej och misshandla henne bara för att de möts ute på kvällen. Det finns inget försvar....

Ikväll är jag arg och ledsen.
Inte är det väl ett steg på vägen att bli vuxen att tappa tron på mänskligheten helt och hållet?!


No more drama

Nej jag förstår inte, och helst vill jag inte förstå heller... Men det är väl oundvikligt när man får höra vissa saker...
Hur som helst så tackar jag nej till drama, och kanske helst personer som försöker skapa dramatik i våra liv.
Jag vill ha lugn och ro, och jag löser inte mina problem genom att ge andra problem... Det finns roligare söndagsnöjen liksom...

Mitt 2010 har inte varit tiptop, jag har fått kämpa och jag börjar äntligen känna att saker och ting börjar falla på plats. Då vägrar jag att låta denna örfil få mig att vackla till... Nej jag kliver undan och fortsätter istället med mitt.  Energitjuvar, vik hädan!

DET.ÄR.INTE.OKEJ

http://baratommaord.blogspot.com/2010/12/prataomdet.html

Det här gör mig så ledsen.

Ohly - spot on

Jag trodde jag hade slutat blogga, men så läste jag nyss en kommentar på aftonbladet och VIPS så bloggar jag igen ;)

Lars Ohly: Max fem dagisbarn per anställd

Självklart tycker jag som Ohly i denna fråga. I dagsläget i vår kommunala förskoleverksamhet är det 6 barn per vuxen. Alltså 18 barn per avdelning med 3 vuxna. Och det fungerar dåligt!!!

Personalen kämpar för att ge barnen den pedagogiska verksamheten de har rätt till men pratar oftare och oftare om "förvaring" och drömmer tillbaka till 15-barnsgrupperna, då de faktiskt HANN med barnen...
Istället för att lära sig pedagogiska begrepp och förhållandesätt så springer barnen omkring och skriker, för att överrösta varandra, kämpandes för att göra just SIG SJÄLV hörd, framför 17 andra barn...
Barn rymmer, och de upptäcks inte i tid för att de försvinner i mängden. Det är ett under att inget barn kommit till skada ännu på grund av den undermåliga skolpolitiken.

Och då menar jag fysisk skada... den psykiska skadan som drabbar barnen i stora barngrupper utan kontroll vill jag knappt tänka på. Men det är ett måste... Stökiga skolbarn, respektlösa medmänniskor, slapptänkt arbetskraft, deprimerade sjukpensionärer, det är den framtiden vi ger barnen som inte blir sedda, som inte får utrymme, som inte utmanas att använda sin egen hjärna, som inte lär sig hur man behandlar sina jämlikar dvs. medmänniskor...

Det är förstås en fråga om pengar... som alltid. Personligen har jag inget emot att betala högre skatt igen, OM de pengarna går till skolan och äldre. Och jag har VERKLIGEN inget emot om regeringen sänker taken för höginkomsttagarna igen, SÅ att det kommer in pengar till skola och äldre.

Det är en sån sjuk verklighet vi har i välfärdsSverige. Höginkomsttagarna får mera och mera pengar, deras liv underlättas steg för  steg... Samtidigt som låginkomsttagarna, OCH de som fakiskt inte har någon inkomst alls: barnen, kapas vid fotknölarna financiellt... Och hur man än vrider och vänder på det, så kan vi inte ha ett land med ENBART höginkomsttagare... men, vi kan däremot ha ett land där vi månar om varandra, och ser varandra som jämlikar...

Så läser jag då den där kommentaren på Aftonbladet:
Fredrik, 33 år, Hägersten, Idag 10:30
Jag kan gå med på att det skattefinansieras om det är en punktskatt som bara drabbar småbarnsföräldrar. Jag betalar redan tillräckligt för att andra ska uppfostra era ungar...

Men pucko?

:(

Måste bara få kräkas ut hur mycket jag avskyr rasism och främlingsfientlighet... Särskilt i grupp! Vuxna människor som sitter vid sina datorer och sprider sina spyor överallt... Fy jag mår illa :(
Särskilt ledsen blir jag när jag se att detta är vilka människor som helst, de är mammor och pappor, lärare och politiker... hur som haver människor som har ett stort inflytande över andra...

Vafan, tyck vad ni vill, men sprid inte er okunskap vidare på oskyldiga små barn? De har faktiskt rätt att få lära sig om mångfald och omtanke... De har rätt att slippa bli inskränkta och bli svaga jasägare...

Alla dessa grupper på facebook, med dolda rubriker, där de samlas och hetsar varandra till ökad främlingsfientlighet...

Ibland blir jag bara så matt... varför kan vi inte bara tycka om varandra? Jag har oxå fördomar, trots att jag försöker låta bli, men jag är ofta kritisk mot mig själv i sådana lägen och är alltid öppen för att lära mig mera... För det är det fördomar handlar om.. OKUNSKAP!!

Illvilja är fult... Högmod är sorgligt...
Omtanke är vackert... Ödmjukhet är en skatt att bära med sig...

För ett par år sedan lät jag mig alltför ofta lockas att diskutera detta ämne i olika forum... De gånger jag gav upp och insåg att mina sakliga argument inte bet på de otäcka så slutade det ofta med att jag skadeglatt berättade att jag arbetade på flera olika förskolor och att jag avsiktligen och dagligen spred budskapet att alla människor är lika mycket värda, att jag kämpade för att nästa generation kommer tacka våra invandrare för att de spridit mångfald i vårt land (i princip)... DÅ fick jag deras uppmärksamhet, men kanske inte den uppmärksamhet jag egentligen önskade.....

Nej, idag blir jag mest ledsen... jag önskar att vi alla bara kan vara snälla mot varandra... Och det skriver jag inte på ett fjolligt och mesigt sätt.. UTAN PÅ RIKTIGT!!! Ta hand om era nära och kära, och bläng inte på grannen! Lär av varandra, utan att fördöma! Det är fan så mycket roligare att inte vara trångsynt...

:(

Problemet med biobesöket löste sig självt.... helt enkelt genom att filmen gick sista gången kl 19 IDAG!!!

Någon som nu undrar jag jag var där? Fan heller...  :( :( :(  Då blev det ingen New moon på bio för min del... och jag kan helt uppriktigt börja gråta över detta om jag inte kämpar emot....

SITJÄVLASKITBAJS!!!

1 av 9

Igår kväll fastnade jag i Annas blogg. Så här formulerade hon sitt första inlägg:

Jag råkade bli verklighet bakom cancerstatistiken
Häromkvällen var det bröstcancergalan på TV3.
Som vanligt var det tårdrypande reportage varvat med flotta bilvinster och otäck statistik.
Enligt den statistiken kommer var nionde kvinna drabbas av bröstcancer.
När jag började högstadiet var vi 9 tjejer som började i samma klass.
Statistiskt sett skulle alltså en av oss tjejer i klassen drabbas av bröstcancer.
Det blev jag!


Just nu ligger hon och är väldigt sjuk, och tanken på att hon kämpar med hela sin kropp för att inte hennes sinnen ska stänga ner på grund av metastaserna som hon har i hjärnan, gör mig alldeles matt... hon vet inte om hon kommer kunna se eller höra sin dotter nästa gång de ses, OM de ses igen....

Jag känner många kvinnor, många fler än nio!! Ingen jag känner har drabbats av bröstcancer... tanken kan inte låta bli att svisha förbi, tänk om den enda av nio, skulle vara jag? Eller om det drabbar någon annan som står nära?

Vi ska nog vara väldigt glada, och skatta oss väldigt lyckliga... om vi inte behöver leva med cancer... Hemska tankar som inte lämnade mina tankar sent igår kväll...

RSS 2.0