Fucking Perfect




Far far away



Emil har sovit hos farmor och farfar inatt. Det börjar bli lite av en rutin när han och kusin Tuva är där samtidigt, att de systematiskt och gemensamt jobbar igenom vuxenskaran med frågor om de får sova över. Smart.
När de är hos farmor och farfar får de njuta av uppmärksamhet, snask och bubblande skratt, tänk vilken lyxtillvaro :)

Lite som en köttbulle



Eller vad ska man kalla hennes uttryck?

Onoff

 

Meja spenderar 80 % av sin vakna tid med att klä på sig eller klä av sig.
Det är tydligen det roligaste som finns?
Här är det Emils jeans som får agera läromaterial.
Bättre det än hans använda kallingar...

Goodbad - Badgood?

Dagen började bra, med mysig inskolning och glada och snälla barn.
Fan vad jag är stolt över mina goa ungar :)








Men efter inskolningen har dagen varit SKIT rent ut sagt och jag har gjort allt i min makt för att hålla ihop mig själv och inte kräkas på nästa person som tittar på mig...
Anledningen? Trött, dåligt tålamod, en livlig diskussion med en kär vän, tårar, frustration, 20 minuters väntan på en SEN buss i 20 minusgrader, trötta, frusna och gnälliga barn, ett fyllo på bussen... i nämnd ordning.

Så lite kan få mig ur balans dessa dagar, och det förvånar mig... Jag är tuffare än så, jag kan traggla mig igenom stressade stunder utan att bryta ihop, men inte idag tydligen. Undrar om senaste veckornas dåliga sömn börjar ta ut sin rätt?

Men skiteftermiddagen förde något positivt med sig iaf, jag tokstädade, badrum, vardagsrum och kök efter barnen lagt sig. Konstigt att jag städar mycket mera effektivt när jag är på ett risigt humör...

Dessutom åt vi god pizza till middag, så helt värdelös var inte dagen ;) Vet ni att pizzerian i Lugnvik har shapeat upp sig och börjat göra goda pizzor??
Sååå gott, och behändigt att ha nära... men mindre bra för midjemåttet och plånkan...
Men är glaset halvfullt eller halvtomt? :P
Se nu blev jag på bra humör när jag fick gnälla lite.
Tack bloggen, och förlåt läsare... jag tycker om er!

Blogglista

Vad tror ni om den här listan? Finns ju en del ute bland bloggar, och jag har inte bestämt mig ännu, men någon lista blir det nog, så blir det förhoppningsvis fler inlägg från min sida, förutom bara vardagspladder... ;)


Dag 1 - vem är jag
Dag 2 - därför bloggar jag
Dag 3 - mina syskon
Dag 4 - något jag ångrar
Dag 5 - 10 saker folk inte vet om mig
Dag 6 - i min handväska
Dag 7 - min bästa kyss
Dag 8 - något jag minns
Dag 9 - ett förhållande jag minns
Dag 10 - favoritband/-artist
Dag 11 - när jag var liten
Dag 12 - En resa jag har gjort
Dag 13 - någon jag saknar
Dag 14 - de snyggaste killarna jag vet
Dag 15 - en vän från förr
Dag 16 - ett minne som gör ont
Dag 17 - mina framtidsdrömmar
dag 18 - en vän idag
Dag 19 - ett minne som gör mig glad
Dag 20 - min första kärlek
Dag 21 - en dålig egenskap jag har
Dag 22 - en låt som väcker känslor
Dag 23 - min bästa killkompis
Dag 24 - en dag jag inte kommer att glömma
Dag 25 - en hälsning till de som vill ta åt sig
Dag 26 - bloggar jag tipsar om
Dag 27 - frågestund, om ni känner att ni missat något?

'killi chara!!!

Det betyder ät bajs... Det vill jag att min dygnsrytm ska göra... Äta bajs!!
Jag hatar att jag inte kan gå och lägga mig i tid :(

Some day..

...ska jag också skriva en rolig blogg, med inlägg som är roliga att läsa. Men just nu är det mycket småbarnstankar i huvudet och då blir det också småbarnspladder i bloggen... Men some day...

Update

*Helgen

Vi åkte glada i hågen till Trondheim på lördag vid lunch, Meja var äntligen frisk! Pappa fyllde 65 den 20:e så med bukett, choklad och flera korsordsböcker for vi för att uppvakta honom. Emil hade skrivit ett eget kort till morfar från honom och Meja med.

Resan tog tid, nästan 2 timmar längre än den gör på sommaren(då den tar ca 3 timmar), lite drygt för chauffören kanske, men eftersom det inte är jag som kör så går det väl för sig ;) På plats hugger vi igång med middagen, min faster Carina var även hon på plats, och barnen busade med alla vuxna så glatt.  Vi fick helstekt fläskfile, champinjonsås och pommes till middag, och smarrigt vin!

Vi brukar sova i två sängar när vi hälsar på, men pga fler besökare så blev vi placerade i en säng. Johan tog en extrasäng i vardagsrummet. Jag och barnen fick ta pappa och Randis säng. Nattade Meja först, lite oroad över att det inte skulle funka, då hon inte sovit med oss sedan hon var 7 veckor gammal. Och Emil har hon aldrig sovit bredvid... MEN tji fick jag, för hon somnade som en ängel och vi andra njöt av kvällen en stund till. Emil nattades och det gick bra det med. Puh. Kvällen fortsätter till natt. Jag är precis på väg att lägga mig när Meja gråter till. Och cirkusen är igång. Det ska pratas (högt) det ska fäktas (med vassa oklippta naglar) det ska sparkas (allt för att inte somna) det ska klämmas på storebror (vadå, varför ska han sova?) det ska snurras (alla håll och varierade positioner är bra, utom liggandes stilla)... Och så fort hon håller på att somna av utmattning, så rycker hon till och börjar om... Och så fortsätter hon hela natten... Tror vi totalt sovar två timmar... Och jag vaknar med säkert 400 nya gråa hårstrån... Trött!! Emil dock, som genom ett under så vaknar han inte alls under natten. Viftar bort henne en gång bara när jag inte hann fånga henne flygandes i luften...

På söndagen är det mesta i ett töcken... Jag är dumihuvudettrött och måste vila en stund mitt på dagen. Sedan är det dags att åka. Känns tråkigt att vi kom och åkte på en gång, men jag tröstar mig med att barnen fick träffa morfar och Randi... Jag har ju träffat pappa i 28 år ändå :) Och fler kommer det bli! Resan hem är monsterlång, på norsksidan är det snöras och översvämmningar på vägarna, på svensksidan är det bättre före tack vare bristen på salt... och vi lyckas komma hem precis innan blixthalkan slår till och det är skönt. GODNATT.


*Mejsan

Skyndar oss till bvc på morgonen. Vägning av tösabiten. Och det var inte så illa som jag trodde. Hon har planat lite på kurvan men helt inom ramarna. Puh. Hon är blyg för sköterskan och gråter så fort hon kommer 30 cm ifrån henne.. vilket får mig att undra hur det ska gå på dagis... Meja brukar inte reagera alls eller bli blyg för främmande människor, men nu närmar hon sig 1,5-årsåldern och det är ju allmänt känt att de är extra känsliga just då... Iaf så väger hon 9,070 kg och mäter 75 cm.


*Inskolning

Äntligeeeeeen! Jag som för ett par veckor sedan var riktigt nervös inför inskolningen har nu släppt det och vill bara komma igång. Sen om jag är redo att lämna henne där sen, det vette tusan, men nu har vi kommit ett steg närmare och än så länge känns det ok.
Det känns lite stökigt med Mejas allergi dock. Alla verkar tro att hon är laktosintolerant. Jag måste verkligen vara övertydlig och poängtera om och om igen, att hon inte får äta någon mjölk över huvudtaget, inkl. laktosfria produkter som visst innehåller mjölkproteiner... Och lite knepigt känns det, mjölkproteinallergi är ju rätt vanligt ändå så de borde ju stött på det tycker man?
Men roligt har hon tösen. Är inte brydd för någon och är helt lyrisk över alla leksaker :) Så det ser ut att bli en rolig vecka.

Pics

Året var 2005. Jag hade nyss träffat Johan. Han hade nyss flyttat till Norge. Många timmar vid datorn, chattandes vid msn. Och det blev många cambilder och av ren frustration så blev det mycket grimaser . Undrar om jag skickade några av dessa? Höhö. Det var roligt att hitta alla gamla kort iaf.






Min bästaste syster tog en serie bilder som jag ÄLSKAR än idag.
Jag bjuder på de snyggaste ;)

LOVE
Jag saknar dig var dag!






Och Johan, han skickade bilder han med, och långa långa vackra mail...
Han kan när han vill ;)
<3

Helgen

Uppdaterar sen ikväll, om helgen, inskolning och ditten och datten. Nu ska jag käka nudlar och sen passa på att vila en stund medan Meja sover lunch. Sådeså :)

Liah 2005


Mejsan

En liten uppdatering om Meja då. Natten till idag gick bra!! Inget kräks och ingen diarré. Och mycket pink i blöjorna. När man ser hur fulla de blir nu, då förstår jag genast hur lite hon kissade innan... Hon har dock inte tömt tarmen något idag så jag har inte vågat ropa Hej ännu!

Förhoppningsvis går även natten till imorgon bra. Då tar vi nog och åker till Trondheim en sväng och firar min far som fyllt 65 :) Det var meningen att vi skulle åkt idag men det hade förstås inte varit aktuellt medan hon varit sjuk. Men om natten till lördag går bra, då har hon klarat sig de där två dygnen med råge.

Ringde Bvc på en gång i morse när jag såg att hon var ok och bokade en tid för vägning på måndag. Ska bli skönt att se hur hon ligger till. Jag har haft lite svårt att släppa hennes vikt sedan hon var lill-liten (se här längre ner på sidan)och så har hon aldrig riktigt hullat på sig. Hon hade en kort period där under sommaren då hon hade lite hull, men det försvann ju så fort hon började krypa och röra sig mera. En liten sparv kommer hon nog alltid att vara i mitt hjärta..

Meja midsommar 2010

titta, liten dubbelhaka :)


Sydfransk kycklinggryta

Hittade ett recept i senaste Ica's Buffé nu i veckan, det var med bland "billiga veckan" recepten och såg smarrigt ut.
Jag lagade det till middag idag och det var mucho gott!! Så jag tänkte dela med mig!

Skär 300 gram kycklingfilé i ca 2 cm stora bitar.
Skala och skär 2 gula lökar i strimlor och 2 vitlöksklyftor i tunna skivor.
Stek kycklingen runt om i 1 msk olivolja i en gryta ca 1 minut.
Lägg i lök och vilök, stek ytterligare 3 minuter. Rör om då och då.
Smula ner 1 hönsbuljongtärning ochtillsätt 1 tsk dragon och 1 tsk timjan.
Häll på 2 dl vatten och 1 burk hela tomater(400 gram), låt koka ca 5 minuter under lock.
Skär 1 aubergine (ca 300 gram) och 1 zucchini (ca 200 gram) i 1 cm stora bitar.
Fräs dem i 2 msk olivolja i en stekpanna ca 3 minuter.
Lägg dem i grytan och koka ytterligare 10 minuter.
Tillsätt 1 dl syltlök och 2-3 msk spad i grytan.
Krydda med ½ tsk socker, ½ tsk salt och 1 krm peppar.
Stö över 2 msk hackad persilja.
Servera med bröd och eventuellt en klick matyoghurt.

Ni anar inte hur god kycklingen blir. Aldrig fått till en liknande fräsch och perfekt konsistens....
Men nästa gång ska jag modifiera receptet en aning. Jag ska byta plats på syltlöken och grönsakerna i receptet, för jag hade velat ha syltlöken liiite rundare i smaken, och grönsakerna behöver enligt mig inte koka i 10 minuter, de är bara fräscha att vända ner på slutet :) V serverade även ris till grytan, förutom pumpabröd, för att barnen skulle bli mättare, men vi åt av riset allihopa. Att rekommendera! Slänger in en bild senare.

Fredagsmys

Sitter oväntat ensam framför Let's Dance. Johan och Emil åkte och hämtade vatten hos Johans föräldrar och skulle handla gotta på vägen hem. Och de skulle såklart vara hemma före kl 20. Men vart är de?

Som tur är räddade Jessica Almenäs stunden. Hennes klänning är ju värd att applådera ikväll!!!

My love

Jag saknar Emil. Det har varit så mycket Mejamejameja senaste tiden. Och denna vecka har han varit 15 timmar på dagis(varit myyyycket ledig sedan november), och när han är hemma så leker han mycket inne på sitt rum... Och jag saknar honom!
I dag har jag försökt att ägna honom lite mera tid, vi har pysslat på hans rum, vi har ritat en fin tavla och läst hans favoritbok, pratat mycket om dagis och jag har om än lite överdrivet visat honom vääldigt mycket uppskattning. Om det hjälpte? Nej, jag saknar honom ännu mera, och nu sitter jag och längtar tills han vaknar...

Jag förstår inte vart tiden har tagit vägen, hur han blev så stor... Den där lilla busiga och beräknande pojken som tog mitt hjärta med en så kraftig storm... Hur växte han upp och blev 4 år äldre bara sådär? Det är ju skamligt att man som förälder inte behöver/får fylla i ett skriftligt godkännande att barnet får fylla år... Åh då skulle jag verkligen dra ut på tiden...

Min älskade lilla tiger, jag är så ruskigt stolt över dig...

Emil, januari 2010


"Sa du kamera?


Vänta ska jag bara knyckla ihop ansiktet...!!!"


Progress schmogress

Här står vi och stampar. Meja är fortfarande inte bra... Varannan natt kräks hon mängder, de övriga nätterna så har hon så kraftiga diarréer att halva sängen är full med skit och hon själv har skit från fötterna till öronen... Men på dagarna, då mår hon bra konstigt nog. Är pigg och leker hälften av tiden, och hälften av tiden är hon gnällig och vill gärna sitta i knät...

Vi för vätskeschema och försöker få i henne minst 800ml per dygn, men det är faktiskt inte det lättaste när hon inte är så sugen på att dricka. Men med sked går det bättre som tur är! Hon har fått tillbaka aptiten sedan två dagar tillbaka, och det lättar mamma hjärtat en hel del, men hur ska hon orka vara stark om hon inte får behålla maten?

Det syns på henne att hon har gått ner i vikt. Varken förvånande eller konstigt, men när hon var så liten från början(ca 9,2 kg) så undrar man ändå om det kan vara farligt... Minns när Emil var 10 mån och fick magsjuka, han gick ner 600gram i vikt, men han hade ju hull att ta av så vi behövde knappast oroa oss...

Såg här ser hon ut på dagarna.



Och inatt när hon kaskadkräkts och vi tvättat av henne så såg hon ut så här.

Vadå svullen!! Magen var som en BOLL och alldeles stenhård. Klart vi blev oroade... Jag ringde 1177 och rådgivaren tyckte vi skulle åka in men så ville hon prata med barnjouren först, och de sa att eftersom hon verkar vara vid gott mod så är det antagligen bara gaser. Om det skulle vara stopp i tarmen så skulle Meja ha skrikit hejdlöst på grund av smärta... Men de tyckte absolut att vi skulle ringa läkaren på morgonen och be dem kolla upp vikten med mera. So we did. Men som väntat så vill de inte ta in henne på hälsocentralen nu, på grund av magsjukesmitta, utan vill vänta tills det gått över. Och de behöver inte kolla upp henne just nu eftersom hon är ganska pigg och kissar. Men OM hon skulle sluta kissa och bli slö DÅ kan de sträcka sig till att kolla upp henne... Sa jag att hon varit sjuk i ELVA dagar nu? Så-trött-på-att-höra-rådet-vätskeersättning... Klart vi redan ger henne vätskeersättning!! Och måste man vänta tills de är halvt döende innan en läkare kan kolla upp henne?! Att sluta kissa och bli slö i benämningen ramlar ihop och somnar, det är ett allvarligt tillstånd. Men när man har hosta, då får man komma mer än gärna och kolla upp bakterier vs. virus... Men magsjuka barn, de ska minsann vänta tills de behöver dropp och dygnet-runt-vård...

Undrar hur länge det här kommer hålla på... Det är skitjobbigt att det växlar mellan dagMeja och nattMeja... På dagarna lugnar vi ner oss och det känns som att hon är på bättringsvägen, men VARENDA NATT sedan en vecka tillbaka så kommer magsjukeanfallen som ett brev på posten... Vi vet ju aldrig om hon är på väg att bli bättre eller om magsjukan bara ligger och väntar på att få komma ut i natt? :/ Läkaren tyckte det lät som att hon var på bättringsvägen då hon var pigg och lekte... men åhhh.. återkom inatt kl 02 och säg samma sak!!!

Fantastiskt bra att veta

Hitler hade bara en testikel.
Varje månad som innehåller "fredan den 13:e" börjar alltid med en söndag.
Typewriter är det längsta ord som kan skrivas med tangenterna i en rad på tangentbordet.
Den elektriska stolen uppfanns av en tandläkare.
En kackerlacka kan leva i nio dagar utan huvud, innan den svälter ihjäl.
En kortlek måste blandas minst 7 gånger innan den anses jämnt blandad.
En ko kan gå uppför en trappa men inte ner.
Elefanter kan inte gå på tå då deras hälar inte har något ben utan består endast av fett.
En smaklök lever i tio dagar.
Asteroiden som tros ha utrotat dinosaurierna kallas chixalub.
Elefanten är det enda djur som inte kan hoppa.
Giraffen har inga stämband, för att varna andra giraffer så hostar de.
Nyser man för hårt kan man bryta ett revben.
Fjärilar smakar med fötterna.
Människor och delfiner är de enda djur som har sex för nöjes skull.
Ögats storlek är detsamma från födsel till död.
Kvinnor blinkar nästan två gånger så mycket som män.
En kalkon kan drunkna om den tittar uppåt med öppen mun när det regnar.
En känguru kan endast hoppa om svansen nuddar marken samtidigt.
Du tillbringar sex månader av ditt liv på toaletten.
Hundra personer dör årligen av att ha satt en kulspetspenna i halsen.
Islam var den första stora religion som gav rösträtt till kvinnor.
Den mest använda vokalen är A, alla språk och alla djur kan säga det.
Ugglor är det enda djur som kan se färgen blå.
En ko rapar var fyrtionde sekund.
En flodhäst kan springa lika fort som en människa.
Ett barn skrattar 300 gånger per dag. En vuxen skrattar 15 gånger.
Möss tycker bättre om smaken av choklad än ost.

Magic numbers


I år är det märkliga datum: 1/1/11, 11/1/11, 11/11/11...

Ta dina sista siffror i året du föddes och addera det med antal år du fyller i år.

Svaret blir?

I mitt fall blir det 82+29....

Who we are

Hittade ett personlighetstest i Saras blogg, ett test som jag gjort för drygt ett år sedan och det slog mig att jag fick samma resultat som Sara förra gången. Så jag tänkte göra det igen, och under tiden jag gjorde testet så blev jag övertygad om att min personlighet måste ha förändrats under 2010. Så jag väntade mig ett helt nytt resultat, och tanken slog mig att skriva ett blogginlägg om pre-2010 vs. post-2010 och hur jag förändrats...

Men enligt det där testet har jag inte förändrats nämnvärt och faktiskt, så känns det skönt :)



Mitt resultat:

Din personlighetstyp:

Kraftfulla, originella och känsliga. Slutför vad de påbörjat. Extremt god människokännedom. Lyhörda för andras känslor. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Respekterade för sin starka vilja att göra rätt. Oftare individualister än ledare eller underordnade andra.

 

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Personalvetare, juristassistenter, lärare, läkare, tandläkare, kiropraktorer, psykologer, skribenter, musiker, artister, fotografer, förskole- och dagispersonal, studievägledare, bibliotekarier, marknadsförare, forskare, socialarbetare.


En 4-åring är ofta en ängel borta och hemsk hemma.

Det är precis som det ska vara.


"4-år är på många sätt en harmonisk ålder. Barnet är aktivt, nyfiket och roligt. Men runt 4 år kommer barnet in i en intensiv utvecklingsperiod och som vid all utveckling kan det också bli jobbigt. Det kan bli en kamp om makten hemma och till synes små motgångar kan göra barnet rasande. Nu är barnet inte lika lätt att avleda längre.

4-åringen har en bra självkänsla och tror på sin egen förmåga. Världen öppnar sig och barnet söker sig allt längre från mamma och pappa, men behöver förstås också den trygga basen hemma. Ena stunden stor och kapabel, nästa stund liten och mammig och pappig. Det är motsatsernas tid.

Kompisarna blir allt viktigare. Barnet lär sig ta hänsyn, samarbeta, kompromissa, vänta på sin tur och empatin vaknar. Förstår och vet allt mer, också om hot och faror och blir därför ofta mer ängsligt. Vågar till exempel inte gå på toa själv. Mörkrädsla och mardrömmar är vanligt liksom tankar på döden.

Kroppsligt händer också mycket. Vid 4 år försvinner det bebisrunda. Barnet lär sig behärska kroppen och övar på att gå balansgång och hoppa högt och långt. Så kallad växtvärk är vanligt. Det är svårt att vara stilla.

 

I 5-årsåldern kommer barnet in i en "viloperiod", efter den turbulenta 4-årsåldern. Barnet liksom smälter sina erfarenheter och använder sina kunskaper. Hon är ofta ganska samarbetsvillig, ansvarstagande, tjänstvillig och resonabel. 5-åringen är ofta i balans med sig själv och harmonisk och kan därför vara omtänksam och kärleksfull mot andra, både hemma och på dagis. Det är en social ålder, kompisarna är mycket viktiga. Ser oftast fram mot skolstarten, en del börjar intressera sig för bokstäver eller lär sig läsa.

Allt säkrare fysiskt. En del lär sig simma, cykla, åka skridskor och skidor, studsa en boll och lär sig stå på huvudet. Finmotoriken allt bättre, sitter gärna och pillar med saker, gillar att rita detaljer."

 

"Trots och utveckling.

 

Redan under det första levnadsåret har bebisen inte mindre än sju trotsperioder och trotsåldern vid 2-3 år känner vi alla till. Men vi kan också ha perioder av trots vid ca 4 år, 9 år, 12 år och så förstås i tonåren. Även som vuxna kan vi bli ifrågasättande och trotsiga när det händer något viktigt i livet, till exempel vid  graviditet, 30- och 40-årskris, klimakterium, pensionering. Här ska det dock handla om trots under barndomen.

Trots kan vara väldigt jobbigt, både för barnet som trotsar och för omgivningen. Men trotset behövs och det är positivt eftersom det leder till mognad och utveckling. När barnet plötsligt tvärvägrar och bär sig illa åt är det lätt att vi som föräldrar tycker att vi har misslyckats. Eller vi blir oroliga, undrar vad som hänt med vårt snälla barn som vi inte känner igen.

Men det är alltså inte vi föräldrar som gjort något fel när barnet plötsligt tvärvägrar till allt och bär sig illa åt. Och det är inget fel på barnet utan det är precis som det ska vara."


"Extra krävande barn

En del barn är alldeles ovanligt trotsiga, envisa, krävande och utmanande. De barnen är inte sällan tidigt utvecklade och är starka, fantasifulla och begåvade. De utmanar ständigt sina föräldrar (men brukar vara lätta att ha att göra med på dagis). Därför är det svårt och slitsamt att vara föräldrar till dem. Periodvis kan de skapa kaos och förtvivlan i familjen och de kräver ett extra starkt motstånd.

Föräldrar till extra krävande barn kan få tankar om att barnet kan vara ett så kallat bokstavsbarn. Men barn som är jobbiga hemma och snälla borta har inte någon störning."

 


 

Ovanstående text hittade jag på psykologiguiden.se, en sida skapad av Sveriges Psykologförbund, när jag googlade "4 år trots" efter Emils uppenbara trotsutbrott han gick igenom när han skulle äta mellanmål.  En sida som jag önskar att jag ramlat över tidigare. TaDaaa så behöver jag inte känna mig orolig, för här står ju svart på vitt att Emil varit en helt vanlig 4-åring. Jag sticker inte under stolen med att jag flera gånger undrat om det inte är lite extra med honom, om han har tendenser till adhd, eller om jag inbillar mig. Så jag har förstås läst allt jag kommit över om ämnet, och kommit fram till ovanstående, att han är grönjävlig hemma och en ängel på dagis, och att han har svårt att sitta stilla ibland behöver inte bero på någon bokstavsdiagnos. Nu lider jag också av ett syndrom som lyder "tänk om-syndromet" så jag har väl tagit i i överkant och pluggat på om ämnet, för tänk om det skulle vara så. Och som Emil agerade i somras då jag höll på att tappa förståndet alldeles, var det inte konstigt att jag misstänkte en bokstavsdiagnos..

Men tänk om jag läst denna text tidigare, inte för att jag är dum och inte förstår logiken utan texten, utan för att det är SKÖNT när man har en ärtas tvivel inom sig, att läsa att tvivlen är onödiga, att jag kan fortsätta att lita på min egen logik, och vara trygg i att mina barn mår bra. Tänk om jag läst texten tidigare så hade jag besparat mig själv många virvlande tankar, och många timmars googlande ;)

Men, det jag skulle kolla fram till ;) är ju att Emil bara är en 4-åring i fjorton dagar till, sedan övergår han in i 5-årsåldern, och gissa om vi tycker det är roligt!

 


If you say so?

Lite skrämmande är det hur beroende vi är av myndighetspersoner och personer inom sjukvården. Och inte bara beroende av deras utbildning utan även av deras personligheter... Och mina erfarenheter av det, är att inte lita helt och fullt på den information du får. SAMT att det är väldigt viktigt att vara med i matchen och veta så mycket som möjligt om de ämnen det rör sig om.

Det blev skrämmande tydligt i somras när min kära morfar var dålig och inlagd på sjukhuset. Han och mormor fick olika besked beroende på vem de pratade med,  och försökte förlita sig på att sjukvårdspersonalen läste hans journaler, men nej, det var det vissa som inte gjorde... Min moster var med dem på sjukhuset och fick JAGA personal som skulle ge min morfar den vård han behövde och hade rätt till. Hon fick jaga dem med blåslampa för att få svar, och information om vad som pågick. I slutändan fick hon beröm av en läkare för att hon varit med under resans gång och för att hon höll sig uppdaterad och hjälpte till. Va, De, ansåg att min moster, som jobbar med datorer, hade hjälpt till! Vi är många inom familjen som anser att morfar fortfarande varit med oss idag om det inte slarvats med hans vård i början när han sökte vård för en småsak. Därför är jag övertygad om att man ALLTID ska veta vad som pågår. ALLTID läsa på och veta hur man går tillväga beroende på olika scenarier.

Därför blev jag frustrerad imorse när jag pratade med en distriktssköterska på hälsocentralen i morse och hon säger till mig att ge Meja majsvälling. Men den innehåller väl mjölk, säger jag, då vi nyss pratat om hennes mjölkproteinallergi. Nej, den är mjölkfri, och du bör hellre ge henne den, än den andra mjölkfria vällingen som säkert har mera fibrer i sig, svarar hon. Jaha, jag var säker på att majsvällingen innehåller mjölk, som de andra havre- och ris-vällingarna? Nej, den är mjölkfri, så ge henne den.

Sedan ringer dietisten sekunden efter jag lagt på luren med distriktssköterskan. Hon blir arg och frågar vem jag pratade med när jag frågade henne om majsvällingen, enligt dietisten så FÅR distriktssköterskan inte säga att majsvällingen är mjölkfri eftersom den INTE är det!! Hon poängterade att Meja är magsjuk med diarréer, om hon då dessutom skulle dricka majsvälling skulle hon få diarréer på grund av det i flera dagar... Hon skulle alltså kunna bli allvarligt sjuk med vätskebrist då hon redan varit dålig i 8 dagar... Inget jag inte redan visste, men den där distriktssköterskan borde man nästan ringa upp... Helen och Markus, vart är ni när jag behöver er? ;)

Status på Meja då. Hon har inte ätit på flera dagar, ingen, mat, ingen välling, en halv smörgås på sin höjd. Och antingen kräkts eller skitit ner sängen varje natt sedan i fredags, men inget på dagarna. Vi har slut på sängkläder då vi fått byta, byta, byta, så idag försöker jag tvätta undan lite så vi har något att byta med inatt... På dagarna är hon lite tröttare än vanligt, men inte påtagligt, och leker och är glad emellanåt, men hon är förstås mycket gnällig och vill vara mycket i famnen också. Vi försöker pytsa i henne vätskeersättning och välling och proviva, och för vätskeschema eftersom, så snart borde vi ha ordning på torpet tycker jag, annars får vi nog lämna över handduken till sjukvården...


Strings and things

Springer snart och trasslar in fingrarna i Maria K's fagra hår. Ikväll slingar vi. Och imorgon ska vi spendera X antal timmar till med håret. Är så himla roligt att kunna hjälpa till med såna här bestyr... Och ännu roligare är det när Sune plockar fram gitarren och spelar och sjunger samtidigt... Då skulle jag kunna stå hela dagar utan bekymmer :)

Om jag en dag jobbar på salong, då ska jag införa livespelningar med Sune ;)


Corners

Meja har inte varit så pigg sedan magsjukan. Inte på sitt bästa humör och inte velat äta, vilket har varit ovant då vi varit bortskämda med hennes STORA aptit. I och för sig inte så konstigt om man på grund av sjukdom har sämre aptit, men jag reagerade starkt när hon ratade vindruvor i går. Va, hon som verkar leva endast för att äta vindruvor... Som ler inställsamt så fort hon ser en, och som helst skulle trycka i sig en hel klase på fem sekunder (vilket hon givetvis aldrig fått)...

Men idag så förstod jag äntligen varför. Hon har fått tre(!!) kindtänder samtidigt! Det kan ju inte vara så skönt direkt... Och genast tycker jag synd om henne som inte kunnat berätta... som bara vänt bort ansiktet åt maten, eller ätit ett riskorn i taget... Lilla fågel <3

Hon hade 8 tänder innan. De klassiska 4 uppe och 4 nere. Nu när jag såg kindtänderna så slog det mig att hennes käke hoppat över hörntänderna. Kanske det brukar vara så? Jag har ingen aning...

Och förresten så drog hon igång en ny omgång med magsjuka nu ikväll... Så det blir ingen inskolning denna vecka heller... :( Kan ju vara så att hennes mage reagerade på mängden välling också, eftersom hon åt 200ml, istället för de 40ml hon fått i sig tidigare i helgen... Men två kräkningar med 45 minuters mellanrum känns mer som magsjuka än överrumplad magsäck, och dessutom luktade det sjukt...  Huvva, hoppas det inte blir rundgång igen...

Breaking dawn


Första stillbilden från Breaking Dawn Part One är nu släppt.
Nu kanske någon börjar hoppas,
men Nej, det är fortfarande lika länge till 18 november.........

90-talsmusik

Åh vad roligt det var på radion igår. Medan jag städade så lyssnade jag på P3 Tracks och de körde en lista med de 90-tals låtar som legat bäst(längst) till på trackslistan då. Många låtar är ju inte roliga för fem öre, men vissa låtar fick mig att skratta och sjunga med och minnas Liah 15 år :)

As long as you love me, I'm sorry, Basket case, Self esteem, Cats in the cradle, Iris, The drugs don't work, I will come to you, Fire water burn, - I MITT HJÄRTA!! Blev sjukt glad när jag hörde dem :)



Här är hela trackslistan för er som inte lyssnade (lyssna här):

1 Celine Dion - My Heart Will Go On
2 Bryan Adams - (Everything I Do) I Do It For You
3 Savage Garden - Truly Madly Deeply
4 Mariah Carey - Without You
5 Dilba - I'm Sorry
6 Rednex - Cotton Eye Joe
7 No Doubt - Don't Speak
8 Soul Asylum - Runaway Train
9 Bryan Adams - Please Forgive Me
10 Green Day - Basket Case
11 Offspring - Self Esteem
12 Cranberries - Zombie
13 Scorpions - Wind Of Change
14 Backstreet Boys - As Long As You Love Me
15 Whitney Houston - I Will Always Love You
16 Bon Jovi - Always
17 Ugly Kid Joe - Cats In The Cradle
18 Sinéad O'Connor - Nothing Compares 2 U
19 Goo Goo Dolls - Iris
20 Coolio featuring L.V. - Gangsta's Paradise
21 Roxette - Joyride
22 Madonna - Frozen
23 Mr. Big - To Be With You
24 Wet Wet Wet - Love Is All Around
25 Elton John - Can You Feel The Love Tonight
26 Verve - The Drugs Don't Work
27 Bryan Adams/Rod Stewart/Sting - All For Love
28 Offspring - Pretty Fly (For A White Guy)
29 Natalie Imbruglia - Torn
30 E-Type - This Is The Way
31 Robert Miles featuring Maria Nayler - One & One
32 Hanson - I Will Come To You
33 Ace of Base - The Sign
34 Suede - Beautiful Ones
35 Spin Doctors - Two Princes
36 Manic Street Preachers - If You Tolerate This Your Children Will Be Next
37 Enigma - Return To Innocence
38 Cher - Believe
39 Oasis - Wonderwall
40 Bloodhound Gang - Fire Water Burn

Pizzakväll

Igår kväll blev det även pizza hemma hos Micke och Sandra, som också de trotsade mina tvivel om smitta och bjöd hem mig och barnen, och glad är jag för det för jag har knappt varit utanför dörren sedan i måndags! Att få komma bort en stund, få äta GOD pizza (fan vad de skärpt till sig här på Princess, nu är de förut flötiga pizzorna riktigt bra!) och prata med trevliga människor och höra hur bra barnen leker, det är en fin kväll det!! Lite Fångarna på fortet på det och Emil var ju i himmelriket. Meja sov gott i vagnen under tiden. Och jag fick tanka mitt energikonto lite, med både mat och trevligheter.



Stefan

Igår skippade vi ju att planera in aktiviteter då jag inte var säker på om Meja verkligen var frisk. Men mina planer på inga planer (:S) brydde sig inte min kusin Stefan om. Han var tydligen inte så känslig mot magsjukor påstod han, så han och min faster kom på besök i går eftermiddag :) Till saken hör också att min kusin bor i Göteborg och vi har inte träffats på bra många år, och han ville passa på att ses medan han var i stan.

Jag vet inte om jag riktigt tror på att vissa är mindre känsliga mot magsjuka, kanske om man nyligen varit sjuk då man kan ha en viss resistens precis efter man varit sjuk, men överlag tror jag att alla får smittan om de utsätts för den(däremot så reagerar väl olika kroppar olika på smittan och vissa får lindrigare symptom).
Så igår tog jag och sanerade hemmet och precis innan de kom så duschade jag barnen och satte på dem rena kläder. Så får vi se sen om faster eller kusin blir dåliga. I vilket fall var de informerade om läget innan de kom. Och med facit i hand idag så är jag tveksam till om Meja verkligen var dålig i magen på grund av viruset, men det kommer vi aldrig få veta så det är ju lika bra att utgå från det..

Jättekul var det iaf att träffa Stefan igen :) Han är född -60 vilket är samma år som min mor, och därmed min äldsta kusin, och även om vi inte träffats särskilt många gånger, så är det så tydligt och självklart att vi är familj, och det gillar jag! Mysig är han, killen som går under benämningen trumstefan, som äger en musikbutik och lever för att slå på sina trummor.

Stulen profilbild från Facebook


Jag är en mamma som bloggar om mitt barns bajsvanor...

Tar tillbaka föregående inlägg, vi är inte alls friskförklarade ännu, Meja är forfarande dålig..
Nu har hon vaknat två nätter i rad med en sörja av bajs över hela sig... Jag trodde första natten, eftersom ingen av oss andra haft minsta tillstymmelse till diarré att Meja sket så pga av att hon fått i sig mjölk på något vis och dessutom inte bajsade något alls på hela dagen igår, men nu när det hände i natt igen att hon vaknar i en pöl av skit, så kan man ju inte tro att det är annat än magvirus...

Så inga aktiviteter för oss nej. Vi städar och pysslar istället och dansar i takt(?) till musiken på radion :)

Kalasdags

Trot eller ej, men Emil fyller FEM år den 1a februari... Det är ju stort! Och jag måste omvärdera hela vår tillvaro för att göra honom rättvisa och inte behandla honom som en 4-åring ;)

Kalas blir det, tänkte bjuda dagisgruppen som vanligt och några till som vi gärna vill ha med, men inbjudningarna får vänta någon vecka till. Satt igår kväll och planerade lite löst med Emil och så släppte han bomben: han vill å det bestämdaste ha en Piñata!!! Tack för det Vildes mamma som gjorde en sån till senaste kalaset Emil var på ;)

Jag har kollat runt lite och det verkar trixigt men om man tar sig tid och är beredd på att det tar några dagar så kan det gå... En form innehållandes godis fixar man lätt.. Men sedan att den ska kunna slås sönder och dessutom vara fager.. ja det vågar jag inte säga något om förrän det är över ;) Kanske jag vågar visa upp resultatet när den är klar, men vi får se....

Skulle ju dö av stolthet om jag fick till en sån här söt



Men Emil skulle såklart snarare vilja ha en sån här....

Krya igen

Vanligtvis såna här dagar då vi är hemma på grund av sjukdom och inte har något inbokat på förmiddagen, då kan vi kila runt här hemma i pyjamasbyxor tills efter lunch, och SEN börjar dagen.
Men idag vände vi på steken och pallrade oss in till stan (banken, postärende, och mathandling) vid 10 tiden och var hemma lagom till lunch. Riktigt skönt att komma hem och veta att man har gjort alla ärenden, och slippa veta att man ska iväg sen och måsta planera in sovtiden och mattider med det...

Kanske ska förtydliga att vi inte är sjuka längre men det kändes onödigt att gå på inskolning dagen före helg, så vi höll oss hemma, så ingen behöver tro att vi kutar runt med magsjukebakterier i matäffären osv... Mötte Sara på banken som vikarierar på barnens förskoleavdelning och hon tog en ordentlig omväg runt oss och skrattade... Tack för den pestpiken ;) Nu tillhör ju hon den mest magsjukerädda syskonskaran i världshistorien(haha Mari) också så ingen av oss tog illa upp, det var bara roligt :)

I helgen är Johan i Mariefred och jagar vildsvin. Nöff nöff. ( Här skulle det vara roligt med ett skämt om att han omger sig med likasinnade, men jag är snäll idag så jag låter bli ;) )
Jag och barnen har inga planer då vi reserverat helgen för sjukdom, men nu när vi alla är friska skulle det vara kul att hitta på något! Får se vad det blir :)


En mening

Lite lätt att tappa orden när de inte står på rad.

Men ur en mening föds något mer, och vips ett blogginlägg ni ser ;)


Bubbligt och ofräscht

Jag och barnen är sjuka. Jag har varit bubblig i magen hela dagen och rätt vad det är kommer attack med illamående, men sen är det bra... Bubblar och rapar äckelrapar och thats it.
Emil kom på eftermiddagen och sa att han mådde illa, och en film senare så kräktes han och har fortsatt så hela kvällen.
Meja gick och la sig i vanlig tid, men vaknade en timme senare och grät. När Johan kom in till henne så hade hon kräks över hela huvudet...

En dags inskolning hann vi med. Tror inte att de blir så jätteglada när de får höra att 3 av 4 i familjen, som alla var på dagis en timme i morse, blivit magsjuka... Tror de klarat sig hittills, så om en epedemi bryter ut nu så vet vi ju vart det kommer ifrån... :/

Nu gömmer vi oss hemma resten av veckan. Isolerar oss och dricker Cola och vätskeersättning. Spolar ur hinkar och byter sängkläder. Tvättar händer och låter bli att pussas. Kul vecka.

Jag hade massor av planer denna vecka, inskolning, Af, ansiktsbehandling, möte, flera paket att posta... Men allt får vänta till en annan dag...

Cake

Jag och Emil bakade äppelkaka idag. Johan var på väg hem från Norge och vi ville överraska honom med gott fika på kvällen innan barnen skulle lägga sig. Nu kom ju inte Johan innan de la sig, så vi 3 fikade utan honom, och det gick bra det med :)

Vi hade inte tillräckligt med mjölkfritt margarin för att göra en fullstor äppelkaka, så vi gjorde en med vanligt margarin och en liiiten med mjölkfritt margarin, till lilltjejen. Emil tog på sig ansvaret för att göra Mejas och han tyckte det var sååå roligt. Och titta vad fint han gjorde!

Okej, jag hjälpte honom lite att dela äppelbitarna i halvor och gjorde löven till hans fina blomma. Men resten gjorde han faktiskt själv. Till sin syster. Fina Emil <3


För pojkars nöjes skull?

Senaste dagarna har det i mitt huvud rört sig mycket tankar om våldet mot unga flickor. Och droppen kom väl när vår väns 17-åriga dotter helt oprovocerat blev överfallen av två okända skrattande män och misshandlad för några dagar sedan. Jag - kan - inte - förstå - det.....

Jag har en lillasyster som är 17 år. Som precis spenderat flera dagar här hos oss. Hon är ofta ute med kompisar, åker in till centrum och går på fester ibland. Överfallen kan hon bli precis när som helst!! Jag bad henne be sin far att skaffa henne ett överfallslarm, men det känns inte okej...
Hon SKA inte bli överfallen helt enkelt. Inte behöva skydda sig mot förväntade överfall...

Kolla in dessa länkar, gärna alla:

Prata om det

Så slipper vi bli våldtagna

Dina ord kan skapa förändring

Ja men är man sambo eller gift får man väl ställa upp?

Måste ha slagit slint

De förmedlar bättre den känslan jag har, och det jag vill att ni ska fundera över. Kanske ni har varit med om det själva? Kanske ni har en dotter ni vill ska slippa detta? Kanske en son som ni vill ska agera annorlunda? Eller en ung syster som lever med överfallshotet varje dag?

Jag sa till min syster att jag hoppas att hon och hennes kompisar pratar om detta. Att de säger ifrån om de ser några oegentligheter. Att skolan pratar om detta, att lärarna informerar om ämnet. Hon sa att Nej, lärarna/skolan pratar aldrig om sånt, eller att eleverna dricker och festar..

Jag mailade rektorerna på hennes skola idag, och ställde mig frågande till deras ansvar i frågan, hur ser de på saken att föra en dialog med undomarna? Hellre innan än efter ett överfall? (Mamma bli inte orolig, jag skrev med stor eftertänksamhet.) Hoppas på gensvar. Det här klimatet pojkar och flickor emellan är något som har gått snett för länge sedan.
Och det här är ALLAS ansvar.

Borde hon få komma hem tryggt?

Eller får hon skylla sig själv om någon "tuff" kille tar sig rätten att stoppa saker inuti hennes kropp?


Daycare?

Vad skönt det är ute idag! Solen skiner, det snöar inte och runt 5 minusgrader. Så här ska vinter vara :) Vi har varit ute en sväng och rultat runt i snön. Emil har plogat spår ute på lekplatsen med sin egen kropp och på vissa ställen så räcker snömängden upp till hans bröstkorg. Glad kille? Mm.

I morgon är Mejas första inskolningsdag på dagis. Jag har sett fram emot den, men med skräck och oro i sikte... Jag vet inte, Emil skolades in när han var 1 år och 4 dagar. Det var jättekul och lätt som en plätt på Blåbär som är så bra att man inte behöver oroa sig för fem öre. Nu när Meja ska skolas in 14 månader och 14 dagar gammal, typ, på samma avdelning med sin bror, så känns det inte alls bra. Jag vill ha henne hemma och guud vad hon känns liten... Lilla sparven!

Till saken hör att hon är en cool tjej. Hon är självständig och inte ett dugg mjäkig. Så jag behöver inte vara orolig för henne. Hon kommer klara sig fint! Men Jag Då? Ska Jag lämna ifrån mig min lilla älskling? Ska Jag inte ägna all min tid åt att hon ska må bra? Ska Jag överlåta en del av det på överlastad förskolepersonal? Nej fy, Jag skulle kunna vara hemma 1 år till!!

Samtidigt så vet jag ju att hon inte behöver gå hela dagar. Jag har inget jobb som väntar och har inte planerat att plugga förrän till hösten. Så Meja kommer inte behöva gå alls mycket på dagis, om ens 15 timmar? Tanken är att hon ska vara inskolad på dagis så det är färdigt om jag hittar ett jobb. Smidigt och bra.

Nu verkar det också som att vi får vänta med inskolningen ett par dagar då Meja har fått feber. Typiskt men lägligt. Jag tror att vi behövde någon dag extra att bli tillfreds med tanken att vår lilla Meja faktiskt inte är en hjälplös liten fågel utan en trygg och glad liten tjej.

Kvällsfika på bortaplan

Jag och barnen var bjudna på kvällsfika hos Emma ikväll. I deras otroligt fina lägenhet. De bor i en etagelägenhet i Lugnvik, ett stenkast från oss, i ett lofthus som på utsidan ser rätt trist och fyrkantigt ut. Men när man kliver in i deras hem så kliver man in i ett livfullt och vackert hem som inte är fyrkantigt på något sätt.

Det är så roligt att se hur andra bor. Personer man känner flyktigt eller bara är bekant med, de kan överraska något helt otroligt när man ser hur de bor. Inte för att man antar att de bor på ett visst sätt, utan att deras hem ger personerna ett djup som man helt enkelt inte visste ett jota om tidigare. Nu ska man ju inte ha förutfattade meningar om att alla är som deras hem ser ut, men i vilket fall är det väldigt roligt att se hur olika personer bor :)

Barnen lekte och trivdes som bara den. De tittade på Toy story, körde bilbana, byggde lego osv. Vi vuxna tog en bit kladdkaka till och bara hade trevligt. "När jag blir vuxen" ska jag också unna mig kvällar då och då att bjuda hem fina människor och bara sitta och känna lugnet, bjuda på gott fika och nybryggt kaffe. Kanske jag överraskar en och annan då med?


Lördag

Jag och barnen har en riktig mysdag. Vi har inte gjort någonting förutom att leka, mysa och lata oss tillsammans. Och ingen har gråtit eller varit arg. Jag är i paradiset med mina små hjärtan :)

Johan är i Namsos hos Geir m. fam. De fixar och donar inför företagsstarten, det ska fotograferas, planeras, testas mat, pratas flugfiske, skrivas presentation osv. Han är nog också i paradiset... där någon lika ivrigt som honom pratar, äter, sover och andas flugfiske ;)

Vi ska nu ta och byta pyjamasarna mot några andra slappa kläder och gå på okq8 och köpa lördagsgodis.

Sjukt

Senaste tiden har en vän länkat till många artiklar ang. våld mot kvinnor, och då kanske våld mot unga kvinnor och vad vi kan göra för att ändra klimatet mellan unga pojkar och flickor. Hur vi kan utplåna bilden av flickor som offer och HELT kräva ansvar av killarna, istället för som idag, då vi ursäktar deras beteende med "åh vad typiskt killar att göra så, vad dumma de är som inte förstår bättre". VADÅ, KLART DE SKA HÅLLAS ANSVARIGA! Behöver jag säga att jag "gillat" dessa länkar... Behöver jag säga att jag jobbar på att försöka uppfostra mina barn annorlunda?

Ikväll har jag funderat än mera på ämnet. I Floda har en ensam 17-årig flicka misshandlats av okända två killar helt oprovocerat. De skrattade när de slog henne sönder och samman i ansiktet... Den här tjejen känner mig och Johan. Vi känner hennes familj väldigt väl. Och jag KAN INTE FÖRSTÅ HUR I HELA HELVETE TVÅ JÄVLA TÖNTAR kan tro sig ha RÄTTEN att ge sig på en liten tjej och misshandla henne bara för att de möts ute på kvällen. Det finns inget försvar....

Ikväll är jag arg och ledsen.
Inte är det väl ett steg på vägen att bli vuxen att tappa tron på mänskligheten helt och hållet?!


Hörru you you


Bild från Östersundsrevyn

Idag var vi och såg Östersundsrevyn, jag, Johan och några övriga familjemedlemmar. Och fantastiskt vad roligt det var :) Min mormor skrattade och klappade händerna så hon hade ont i gäddhänget efteråt, sa hon ;) Min mamma som älskar Patrik, Mats & co ställde sig upp och applåderade under slutrefrängen. Ni som känner dem vet att det är ett grymt fint betyg!!

Jag själv, jag tyckte inte heela revyn var fantastisk, men det mesta! De klassiska jämtländska damerna är återigen favoriterna, men många nya inslag gjorde starkt intryck. Och framförallt ensambelns skicklighet... en ny manlig sångare med fantastisk röst, Emelies vackra stämma kombinerat med klockrena koreografi, hela Patriks uppenbarelse och hans kittlande minspel, Hurtigs underfundighet, och alla dessa män i kvinnokläder ;)
Att se Östersundsrevyn på trettondagen kommer garanterat att fortsätta vara ett stående inslag i mitt liv... och jag tycker absolut att ni ska gå och se den om ni lyckas få tag i biljetter till någon av extraföreställningarna.

Mera fint

Fick blommor av mamma.

Mamma, Tony och lillasyster Sophie är uppe precis som varje år i Östersundskrokarna nu. Idag kom de hit och hälsade på och lämnade fina julklappar, och fick några själva. (Nu har jag bara en julklapp kvar att leverera, men det tar posten hand om.) Innan de åkte tillbaka till mormor igen så tittade vi på Draktränaren (igen), var ju tvungen att visa den för Topi! Måste btw säga att det är grymt skönt att kolla på film nu när vi slipper vår tjocka smågröna LILLA tv...

Imorgon har vi pyjamasparty med Topi. Fast egentligen inte förrän morgonen efter. När barnen vaknar och väcker henne okristligt tidigt. DÅ är det kul att hoppa i sängar och kittlas ;)

På torsdag går vi, tillsammans med mamma & co, tillsammans med mormor och tillsammans med johans föräldrar på revyn! Ska bli kul att se hur de lyckats få ihop det i år. Räknar kallt med dansband, parasiter och sverigedemokrater, men hoppas framförallt på att bli överraskad! Kul blir det ju alltid, det är bara en fråga om vilken grad av Kul :)

KulAST är dock att ha lite familj i närheten. Love it <3

Fint


Meja är fortfarande sjuk, men bättre. Hon är piggare och leker igen.
Och nu har jag is i magen igen.

När jag var gravid med Meja så var jag orolig för hur jag skulle kunna dela på kärleken jag kände för Emil. Kärleken för sina barn är det största som finns, och i samma stund man blir förälder så bär man också hjärtat utanför kroppen. Och från samma stund jag såg henne för 14 månader sedan, så bär jag fortfarande mitt hjärta utanför kroppen, fast delat i två..
Inget knussel.

Slut

Är heeeeelt slut i kroppen. Senaste veckornas uppochnedvändning av dygnet har resluterat i få timmar per natt, och det kombinerat med en heldag med aktivt gående igår, gör att jag känner mig halvt överkörd.
Ingen överraskning men värt att nämna: Jag borde sova mera och promenera oftare. Ikväll gör jag tidig kväll :)




Heartbeat

Den 20:e december var vi hos barnläkaren på sjukhuset för att fastställa om Meja har mjölkproteinallergi. Vi har redan träffat en läkare på HC tidigare och enligt hans rekommendationer utfört en elinimation/provokation så vi visste redan att hon reagerar med kraftiga diareér om hon äter mjölkprodukter, så sjukhusbesöket var mest för att visa upp henne och för att boka tid med dietist. De utförde också ett pricktest för att se om det gav utslag. Redan innan pricktestet så sa sköterskan att pricktesterna väldigt sällan gav utslag när barnen har symptom från tarmen, så vi väntade oss inte så mycket. Och visst hade hon rätt, pricktestet visade ingenting... Hon sa då att pricktesterna är de opålitligaste testerna de har inom sjukvården... och att barn med symptom från tarmarna får lita på sina föräldrars instinkter. Men då vi utförde provokationen tidigare och Meja reagerade så kraftigt med 12 diareéblöjbyten per dygn och fick sår i stjärten av den frätande vätskan, ja då var det liksom inte så mycket att orda om... Läkaren på Barn bekräftade att hon var känslig mot mjölkprotein och bad oss komma tillbaka efter ett år, för att då göra en ny provokation och se om det vuxit bort. Det är ju det som är så fiffigt med mjölkproteinalleri, att det oftast växer bort innan barnen börjar skolan.

När det var färdigpratat om det så utförde läkaren en regelrätt undersökning och lyssnade ovanligt länge på Mejas lilla hjärta. Inte de där vanliga sekunderna på var sida om kroppen utan snarare två minuter på var sida, så jag hann reagera och förstå att hon lyssnade på något hon inte tyckte stämde... Och hon bekräftade det genom att berätta informativt att hon hörde ett blåsljud som hon tyckte att en specialist ska titta närmare på. Vilket fick mitt hjärta att rusa så fort att det säkert uppstod blåsljus i MITT hjärta... Det var väldigt oväntat då otaliga läkare redan har lyssnat på hennes hjärta i samband med diverse läkarkontroller under hennes första år... Men nu var det alltså annorlunda och Meja har fått en remiss till hjärtläkare... Barnläkaren sa att det inte var farligt och att vi inte behöver oroa oss, och att det kunde dröja ett tag innan vi fick en tid, och detta eftersom Meja är över ett år. Tydligen får barn under ett år komma snabbt och kolla upp blåsljud, vilket är fullt förståligt, men barn över ett är det inte lika bråttom med. Men denna väntan... den växer ofta till en oro och det är där vi står i dag. Vi väntar, och vi börjar fundera...

Meja har varit förkyld i en vecka. Haft feber och varit väääääldigt trött och grinig. Grinig har hon inte varit någon gång under sitt första levnadsår. Trots feber och otaliga förkylningar så har hon alltid hållt humöret uppe och lekt precis som vanligt. Men denna förkylning har varit annorlunda och hon har antingen sovit eller varit grinig eller krävt att få vara uppe i famnen. Klart jag börjar fundera över hennes lilla hjärta... Igår när Meja bara var vaken totalt fem av dygnets 24 timmar så började jag fundera extra mycket... orkar hon inte vara vaken mera på grund av hjärtat? Är hon så utmattad att hon inte orkar leka och istället bara vill vara i famnen?

Många tankar hinner man tänka innan den där dagen kommer och vi får gå till hjärtläkaren och få svar på vad det är i hennes lilla hjärta som gör att man hört blåsljud... Men just nu ligger dock fokus på att hon ska bli frisk så hon blir piggare. Om inte så får vi ringa och prata med dem. Att gå och oroa sig hjälper ju föga faktiskt.

Läs mer om blåsljud HÄR.


Happy New Year, my dear.

Vi hade planer sedan långt tillbaka att fira nyår hos Putte och Anna inne i stan. Johan och Patrik planerade en överdådig femrättersmeny och vi såg fram emot att åka dit med barnen och träffa de andra gästerna. Men så kom smällen dagen före nyårsafton, att Mejas feber tog omtag och Emil började låta hes. Då andra barn skulle närvara vid middagen så bestämde vi oss för att inte smitta dem och istället fira nyår hemma, bara familjen. Lite tråkigt att missa en trevlig kväll hos Mejas gudfar men det kändes okej ändå att bara vara vi. Jag vill iaf skåla in nya året med min familj, det är huvudsaken :)

Nyårsafton då. Vid lunchtid så ringer telen, det är Patrik och det beslutas att vi tar hem hela kalaset till oss istället. Barnfamiljen som skulle till P & A var tvugna att ställa in de med, så nu behövde vi inte oroa oss för att smitta några barn. Vi hade dock inga femrätters ingredienser hemma så vi fick komma på en trerätters för 7 personer lite snabbt. Och det gick över förväntan måste jag säga :) Skagentoast till förrätt(som jag gått och suktat efter i månader). Älgfilé/fläskfilé black & white med ugnsbakad potatis/sötpotatis, rödvinssås och bea till varmrätt. Och Lakkapannacotta med hjortron toppad med digestive och karamellsås mumsade vi i oss till efterrätt. Sjukt gott var det och fy vad jag är glad för att Johan är så grymt duktig att slänga ihop en kalasmiddag på en höft :)




Masterchef Johan briljerar. Jag tänder ljus. Putte ger sin guddotter mumsig efterrätt. Och så fina Patrik och Anna, sötast på jorden.




Emil jobbar hårt på att underhålla gästerna hela kvällen, introducerar dem för sitt påhittade "Sparka Fisk", får oss alla att göra roliga saker med sin "loppa"(syrsa som Emil säger), samordnar en ritstund, berättar spännande historier och samtidigt så verkar han inte ha några som helst problem med att vara vaken till tolvslaget. Kanske pratet om 'den magiska minuten' och fyrverkerier hade lite med saken att göra också ;)
Peter förärade oss med sin närvaro också och fann en vän för livet i lilla Emil ;) Lillkillen har pratat om Peter halva dagen idag!
Och ja, kortet när vi sitter vid bordet så har ju såklart Johan kläckt ur sig ett "skämt". Vem har roligast? ;)




Tolvslaget inträffar utan olyckor :) Och Emil lägger sig kort därefter. Det är en lyyycklig liten kille som somnar gott under sin stjärnhimmel. Vi vuxna fortsätter att skåla i champagne och hugger in på ostbrickan. Jag har fullt upp med att sitta så långt bort från bordet som möjligt men samtidigt så nära att jag når... fy vad vissa ostar kan lukta sura gamla gubbstrumpor...
Sedan spenderar vi kvällen med att spela spel. Kampen mellan kvinna och man får underkänt ganska snabbt då kvinnofrågorna mest går ut på hushållsarbete och mat, och vilka män kan inte det? Men absolut överrens spelar vi flera omgångar för det är riktigt roligt, och skrattar långt in på småtimmarna...



Liahs årskrönika 2010

Det är väl på sin plats att presentera/repetera året som just avslutats. Och vilken dag är bättre än första dagen 2011 :)
Om jag hade bloggat aktivt hela året så hade jag inte haft några problem med att skriva långa rader om vad vi haft för oss, men då otaliga bloggsvackor infunnit sig så glappar det lite med minnet. Främsta anledningen till att jag bloggar över huvudtaget är för att föräldrar och syskon som bor långt borta ska kunna få en inblick i våra liv, och den andra anledningen, det är för att komma ihåg vad jag gör ;) Tycker t.ex det är superkul att bläddra tillbaka och läsa gamla inlägg, och bara minnas, och har sedan länge insett det är ganska mycket som jag garanterat hade glömt om jag inte skrivit om det :)

MEN till saken ;) Året som gått ska jag nog lyckas med att få till ändå. Vi har ju trots allt tagit mycket kort, så det får helt enkelt bli en årskrönika i bilder :)

Januari.

 

Meja är en liten plutt, bara 2 månader gammal(8). Vi planerar dop och skickar inbjudningar(2).

Mamma och sambo + syskon kommer traditionsenligt upp på besök(5).

Jag promenerar mycket och tycker det är sååå skönt i januarisolen(1).

När jag inte promenerar så pumpar jag bröstmjölk. Jag pumpar på heltid tills Meja blir 4 månader. Ibland händer det att jag blir avbruten och får gå runt med ett pumpat och ett opumpat bröst. Ingen tvivel om att de rymmer mat iaf(2).

Emil, finaste killen, trivs med livet och är snällaste storebrorsan(4).

Trots att han är världens bästa så råkar han ut för vattkoppor(6).

 


 

 

Februari.

 

Vi får låna svärföräldrarnas hund medan de är i Kina. Lilla Birka är precis lika gammal som Meja och de var grymt fascinerade av varandra(1).

Emil glänste i Sjöängsloppet på skidor(2).

Lagom seg moder som inte tycker sig fått lugn och ro på ett år(jobb-renovering-föda barn-amningsstrul-4årskalas-dop), puh, längtan efter sinnesro är stor(3).

Lilla gladaste hjärtat rullar ner från soffan(FAN!) och blir dåsig av chocken. Akutbesök(4).

Två timmar senare ler hon igen och då blir världen ljus och fin igen(5).

 

 

 


 

 

Bilder från mars och april ligger i stationära datorn som har gett upp.

I bloggen har jag dock lite marsbilder, nyfikna kan ögna igenom här.

I april firar vi påsk och spenderar för övrigt mycket tid ute i senvintersolen. Titta.

 

 


 


Maj.

I maj så springer jag mycket på sjukhuset. Jag solar på hudavdelningen 3 dagar i veckan och så hälsar jag på min morfar som ligger sjuk. Det är en lugn men men tung tid. Andningshålet jag längtat efter kommer sedan i slutet på maj när jag och barnen åker ner till mamma i västra götaland.

Min mor fyller 50 och överraskas av alla sina 6 barn. En fin dag jag kommer minnas länge länge(4).

Min snygga syster tar studenten i Trollhättan(2). Några dagar senare åker vi dit igen för att hjälpa till med/titta på balen(1).

Vi har enormt roligt när vi är där(3), och tanken på att stanna slog mig många gånger, men hur ska vi lura ner Johan? Johan skickade morsdagsblommogram till mig från barnen(5).

Barnen, de där finingarna som jag är så sinnessjukt stolt över(7-8).

 

 


 

 

Juni.

Så inträffar då dagen som jag fasat för sedan jag var liten. Dagen då jag/vi förlorar någon av våra morföräldrar. De finaste människorna jag någonsin känt till. Morfar gick bort 2010.06.10.

Dagen för hans begravning var en av de finaste och varmaste sommardagarna dittills.

Åh vad jag saknar min fina morfar...

 

 


 

 

Juli.

I juli har vi SOMMAR. Vi är ute mycket, utflykter, Jamtli, på granngårdar, promenader.. På kvällarna badar vi i Storsjön, grillar med vännerna, lyssnar på Sunes underbara stämma, dricker öl och vin..

 

 


 

 

Augusti.

Vi fortsätter på samma spår som tidigare. Känns underbart att vara mammaledig och att ha så mycket tid med barnen. Mycket tid spenderas med Maria, Sune och deras härliga troll.

Jag och barnen gör en favorit i repris och åker än en gång ner till släkten i västra götaland, denna gång till Kungälv och mina kusiner. Avslutar resan med att spendera älgjaktsveckan i Bölberget.

 

 


 

 

September.

Vi spenderar traditionsenligt första veckan i september i Bölberget med Johan som jagar älg. Hans fars föräldrahem står mitt i en idyllisk fädbodvall och det gamla tvåvåningshuset används som stuga vid påsk, sommar, jakt.

Meja är runt 10-11 månader och börjar gå. Försiktigt men säkert så blir hon stadigare och stadigare men vaggar fram gör hon fortfarande ;)

Det är Val 2010 och jag engagerar mig väldigt...

Fina lillebror kommer på snabb-besök och charmar oss alla återigen.

 

 

 


 

 

Oktober.

Bästa Mian föder barn och ut kommer lille Melker. Min närmaste vän sedan 10 år tillbaka blir i samma stund mor till mina barns kusin. Att vi skulle få barn med varsin bror Ericsson kunde vi inte ana då, men det kunde inte blivit bättre... Inte nog med att vi redan hade starka band, men att våra respektive barn är familjemedlemmar betyder tillhörighet för livet och det är så himla roligt. Att åka på samma söndagsmiddagar till samma svärföräldrar är obeskrivligt skönt :) Lille Melker är hur mysig som helst och såå fin.

MEJAS FÖDELSEDAG! Vår lilla lilla tjej fyller ett år den 28:e okt. Trots att vi inte alls är redo ;)

 

 

Jag och Johan kommer äntligen iväg en stund bara vi.

Vi går på bio och ser The Last Airbender 3D.

 

Emils första sittning på häst/ponny/whatever någonsin :D

 

November.

Vi åker på en get-away-weekend till Sundsvall.

Och njuter av att hela familjen är hemma en period. Mörkret lägger sig över staden, men mitt hjärta blir ljusare av dessa dagar. Handlar julklappar och ser hur julen sakta gör sig påmind.

 

 

December.

I december månad vaknar jag till liv efter en lång tids dvala. Det händer saker och jag ser bara framåt framåt. Jag fylls med liv och kan ta djupa friska andetag. Jag börjar blogga igen ;) I december är det festligheter om vartannat. Tjejkväll hemma, 30-årsfirande, storebror på besök, vi åker till Trondheim, vi firar jul (vaaa) och en härlig nyårsafton(bilder i nytt inlägg).

SLUTET GOTT - ALLTING GOTT



RSS 2.0