Ut ur bubblan?
I morgon börjar Johan att jobba igen... redan!! Meja blir 14 dagar gammal och Johan har varit hemma sina 10 pappadagar... Jag fasar lite för hur vardagen kommer se ut framöver, men hoppas att det kommer gå bra. Det värsta är väl att Johan inte slutar jobba förrän kl 18 och det lämnar mig ensam med middagslagning, och det kan faktiskt sluta hur som helst ;)
Emil får vara heltid på dagis och vi får se om vi utnyttjar det fullt ut eller hur det blir... Nu första dagarna får han komma efter frukost och stanna till kl 16, och det är mest för att vi ska se hur det funkar, plus att jag ska få återhämta mig ordentligt efter sjukhusvistelsen. Sedan nästa vecka kanske jag hämtar honom tidigare, bara jag får till en bra rutin. Men det gäller väl att ligga i lite... snart har tiden (första månaden) gått ut, och Emil får därefter gå 5 timmar 3 dagar i veckan. Då blir det andra bullar för oorganiserade mig... jag som hade det jobbigt med att släpa mig iväg med ett barn när Emil gick 15h/vecka förut... Jo, det kommer bli intressant!
Mitt sjukhusbesök då... I torsdags skulle vi väga Meja på bvc. Jag kände mig pigg igen efter att jag haft mjölkstockning med tillhörande feberfrossa. (Jag låg i två dagar med ajaj, feber och yrsel) Jag såg fram emot friskluften, så off we went. På väg till bvc kände jag av att det ömmade i livmodern. Inte så mkt, men tillräckligt för att jag skulle reagera. Sen tänkte jag inte mera på det utan vi utförde besöket som planerat. Såg att Meja inte ökat så mkt i vikt så vi bestämde att vi skulle ta en ny vikt dagen efter.
Eftersom jag känt mig yr i två dagar (tillräckligt för att inte våga bära Meja själv..) så bad jag bvc sköterskan ta mitt blodtryck, det brukar vara lågt och jag undrade om det kanske sjunkit ännu mera. Hon gick och hämtade en sköterska som tog blodtrycket, och det var normalt; 100/65. Sedan tog hon min puls, den var inte lika normal: 102... Tog febern: 39 grader, och det gjorde mig väldigt förvånad, för jag trodde jag var feberfri!! Så jag blev skickad på läkarbesök och en snabbsänka togs, den var 160 (ska ligga under 10...) så läkaren klämde lite på mig och ringde sedan gyn som bad mig komma in. Så jag fick åka till akuten och hon i receptionen tog min puls och spärrade upp ögonen och frågade hur jag mådde... Pulsen var 140..! Sedan skickade hon mig till BB, och där tog de in mig på gyn avd. och där togs nya prover... Sänkan: 205, Pulsen: 124, Febern 39.
Jag blev inlagd med dropp. Men först var de tvungen att sätta en nål och det var liksom under förlossningen ingen lätt sak. När de skulle sätta värkstimulerande dropp under förlossningen så lyckades de inte förrän på fjärde försöket, så jag kom till gyn med fina blåmärken att visa upp ;) Iaf, de fick försöka fyra gånger på gyn oxå innan nålen satt som den skulle och droppet med antibiotika kunde börja droppa in... flera fina blåmärken :P Det roliga var bara att morgonen efter när de skulle ge mig nytt dropp, så hade kärlet brustit... så de fick ge sig på mig igen! Två sköterskor misslyckades, så de hämtade en barnmorska som brukade sätta nålar på bebisar, till och med hon gav upp efter två försök och ringde efter en narkosläkare... Han började se förtvivlad ut efter tredje försöket... sedan lyckades han äntligen... och jag såg inte vacker ut, gul, blå, grön och svart på armarna... men det var en väldigt trevlig narkosläkare så det gjorde inte så mkt... :)
Jag och Meja hade mysiga dagar på gyn... Låg i sängen hela dagarna och jag hade baljan nära mig så jag lätt kunde sköta om henne i sängen. Efter första natten var jag fortfarande svag i kroppen och yr i knoppen så det blev inte mkt annan aktivitet än att släpa mig upp för att byta kanal på tvn ;) Andra dagen var jag piggare men bad om att få stanna en natt till... jag ville veta att pulsen var under hundra och att sänkan var mera normal innan jag landade hemma och det var jag såå välkommen att göra sa de :) Sista kvällen och morgonen innan vi åkte hem så jobbade barnmorskan, som förlöste Meja, på gyn så det var jätteroligt. Jag fick en chans att prata igenom förlossningen med henne och hon tyckte det var jätteroligt att spendera lite tid med Meja eftersom det inte var så ofta som hon fick chansen att göra det med barn hon förlöst. Ja, sen fick vi åka hem and thats that.
Idag har vi varit på bvc igen, för att väga vår lilla strulfia, och det visade sig att hon inte alls ökat i vikt som hon ska. Det blev en extra läkarkoll, men läkaren tyckte hon såg väldigt pigg ut, reagerade helt normalt i alla lägen och drog slutsatsen att hon antagligen tycker det är så varmt och mysigt att ligga vid bröstet att hon helt enkelt inte ids äta ordentligt, utan hon snuttar mest och somnar innan hon fått i sig tillräckligt... Så nu har vi fått order om att vara lite elaka med henne; peta på henne när hon somnar, klä av henne och blåsa på henne så hon inte blir för bekväm, inte låta henne äta för ofta så hon blir ordentligt hungrig osv, osv... och så ska hon vägas både imorgon och på fredag. Normalt sett ska ett barn i hennes ålder öka 25 gram per dygn i snitt. Meja har inte ens ökat 20 gram på tre dygn... så nu har vi det vi gör framöver... feed the baby!!
Nu ska jag avlösa Johan lite som går och vaggar henne i vardagsrummet...
Emil får vara heltid på dagis och vi får se om vi utnyttjar det fullt ut eller hur det blir... Nu första dagarna får han komma efter frukost och stanna till kl 16, och det är mest för att vi ska se hur det funkar, plus att jag ska få återhämta mig ordentligt efter sjukhusvistelsen. Sedan nästa vecka kanske jag hämtar honom tidigare, bara jag får till en bra rutin. Men det gäller väl att ligga i lite... snart har tiden (första månaden) gått ut, och Emil får därefter gå 5 timmar 3 dagar i veckan. Då blir det andra bullar för oorganiserade mig... jag som hade det jobbigt med att släpa mig iväg med ett barn när Emil gick 15h/vecka förut... Jo, det kommer bli intressant!
Mitt sjukhusbesök då... I torsdags skulle vi väga Meja på bvc. Jag kände mig pigg igen efter att jag haft mjölkstockning med tillhörande feberfrossa. (Jag låg i två dagar med ajaj, feber och yrsel) Jag såg fram emot friskluften, så off we went. På väg till bvc kände jag av att det ömmade i livmodern. Inte så mkt, men tillräckligt för att jag skulle reagera. Sen tänkte jag inte mera på det utan vi utförde besöket som planerat. Såg att Meja inte ökat så mkt i vikt så vi bestämde att vi skulle ta en ny vikt dagen efter.
Eftersom jag känt mig yr i två dagar (tillräckligt för att inte våga bära Meja själv..) så bad jag bvc sköterskan ta mitt blodtryck, det brukar vara lågt och jag undrade om det kanske sjunkit ännu mera. Hon gick och hämtade en sköterska som tog blodtrycket, och det var normalt; 100/65. Sedan tog hon min puls, den var inte lika normal: 102... Tog febern: 39 grader, och det gjorde mig väldigt förvånad, för jag trodde jag var feberfri!! Så jag blev skickad på läkarbesök och en snabbsänka togs, den var 160 (ska ligga under 10...) så läkaren klämde lite på mig och ringde sedan gyn som bad mig komma in. Så jag fick åka till akuten och hon i receptionen tog min puls och spärrade upp ögonen och frågade hur jag mådde... Pulsen var 140..! Sedan skickade hon mig till BB, och där tog de in mig på gyn avd. och där togs nya prover... Sänkan: 205, Pulsen: 124, Febern 39.
Jag blev inlagd med dropp. Men först var de tvungen att sätta en nål och det var liksom under förlossningen ingen lätt sak. När de skulle sätta värkstimulerande dropp under förlossningen så lyckades de inte förrän på fjärde försöket, så jag kom till gyn med fina blåmärken att visa upp ;) Iaf, de fick försöka fyra gånger på gyn oxå innan nålen satt som den skulle och droppet med antibiotika kunde börja droppa in... flera fina blåmärken :P Det roliga var bara att morgonen efter när de skulle ge mig nytt dropp, så hade kärlet brustit... så de fick ge sig på mig igen! Två sköterskor misslyckades, så de hämtade en barnmorska som brukade sätta nålar på bebisar, till och med hon gav upp efter två försök och ringde efter en narkosläkare... Han började se förtvivlad ut efter tredje försöket... sedan lyckades han äntligen... och jag såg inte vacker ut, gul, blå, grön och svart på armarna... men det var en väldigt trevlig narkosläkare så det gjorde inte så mkt... :)
Jag och Meja hade mysiga dagar på gyn... Låg i sängen hela dagarna och jag hade baljan nära mig så jag lätt kunde sköta om henne i sängen. Efter första natten var jag fortfarande svag i kroppen och yr i knoppen så det blev inte mkt annan aktivitet än att släpa mig upp för att byta kanal på tvn ;) Andra dagen var jag piggare men bad om att få stanna en natt till... jag ville veta att pulsen var under hundra och att sänkan var mera normal innan jag landade hemma och det var jag såå välkommen att göra sa de :) Sista kvällen och morgonen innan vi åkte hem så jobbade barnmorskan, som förlöste Meja, på gyn så det var jätteroligt. Jag fick en chans att prata igenom förlossningen med henne och hon tyckte det var jätteroligt att spendera lite tid med Meja eftersom det inte var så ofta som hon fick chansen att göra det med barn hon förlöst. Ja, sen fick vi åka hem and thats that.
Idag har vi varit på bvc igen, för att väga vår lilla strulfia, och det visade sig att hon inte alls ökat i vikt som hon ska. Det blev en extra läkarkoll, men läkaren tyckte hon såg väldigt pigg ut, reagerade helt normalt i alla lägen och drog slutsatsen att hon antagligen tycker det är så varmt och mysigt att ligga vid bröstet att hon helt enkelt inte ids äta ordentligt, utan hon snuttar mest och somnar innan hon fått i sig tillräckligt... Så nu har vi fått order om att vara lite elaka med henne; peta på henne när hon somnar, klä av henne och blåsa på henne så hon inte blir för bekväm, inte låta henne äta för ofta så hon blir ordentligt hungrig osv, osv... och så ska hon vägas både imorgon och på fredag. Normalt sett ska ett barn i hennes ålder öka 25 gram per dygn i snitt. Meja har inte ens ökat 20 gram på tre dygn... så nu har vi det vi gör framöver... feed the baby!!
Nu ska jag avlösa Johan lite som går och vaggar henne i vardagsrummet...
Kommentarer
Trackback
