Kind people

Hämtade Emil på dagis och fick sällskap av en mamma och hennes son som är lika gammal som Emil. Vi har pratat länge om att de ska få leka med varandra på fritiden men hon är lika dålig som jag på att "komma till skott" så det har inte blivit av på 2 år :O

Iaf, nu bad hon om mitt nummer för 4:e gången, och eftersom hon tappat bort de tidigare lapparna hon bett om (oxå ngt jag känner igen mig i) så la hon in numret på mobilen. Och så sa hon att vi gärna fick ringa nu första tiden när bebisen kommit, så kan Emil få leka med hennes pojke, så jag kan få lite tid till att promenera, vila, andas ut... Hur snällt är inte det? :) Och Emil skulle bli överlycklig om han fick komma hem till sin kompis och leka, så jag blev väldigt glad för erbjudandet.

När vi väl kommit hem så möter vi grannarna och deras barn utanför dörren. De frågar direkt om de får ta med sig Emil till lekplatsen på gården bredvid. Oxå hur snällt som helst! Så nu leker han och har roligt, och jag fick massa tid till att fixa för middag i lugn och ro :) Idag blir det ngt så enkelt som wokgrönsaker med stekt ris. Men ack så gott!

Sen, när första tiden med bebisen har gått och vi har ordning här hemma ska jag oxå vara snäll och bjuda hem alla andras ungar :) Då kan vi leka hela dagarna och vara vilda. Vi kan leka indian och binda fast min gudson så han oxå kan vara med ;) Nej, inte då, men han är definitivt ett barn jag vill få hit lite oftare sen!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0